Ibland blir saker och ting inte som man hoppas - även fast man hoppas väldigt mycket...!



Allt var så bra igår.
Med känslan av att: Ja nu kommer vår lilla misse hem! Jag kunde ju knappt somna jue.
Och hon var så trevlig hon som ringde från djurskyddet i Ö.
-Vi har hittat en gul liten katt, som kanske är din. Ring oss så ordnar vi så du kan se om det är din"
Absolut! tänkte jag. Jag ville ringa kl.halv tolv igår redan! På en gång! Så jag skrev ett mail till dem.
Jag byggde upp hela scenariot med att nu ska vi hämta Aslan imorgon, jag skickar kort till mamma och pappa ikväll som kan åka o titta på honom imorgon. Och ta hem honom och så kan han bo alldeles tokbra hos pappa tills vi kommer hem till jul och kan krama honom!

Men... det blev inte så...

Det blev någon annan som hämtade kissen. Nån som inte var mamsen o pappsen eller jag.
De ringde nyss från Djurskyddet och berättade att missen blivit upphämtad av sina ägare.

Och lika lätt (förstår verkligen liknelsen med "lätt som en fjäder" nu ) som jag känt mig före samtalet och med ett: Hurraaaa nu ska vi få hem Aslan och jag ska baske mig tatuera hela katten med siffror!! - lika tung som en sten sjönk jag när jag fick höra det tråkiga orden:
Ägarna har tyvärr hämtat sin misse redan...


Jaså...? Åh nej...

Jaså?!

Men det var ju Min katt! Jag ska ha den! Jag har väntat länge nu och sett maaaassor av gula katter i min jakt på min gula katt! Det borde vara min tur nu!
Jag - vill- ha -den! Ge mig!

Synd att det inte funkar så...

Det blev så trist allting nu men lite bättre kändes det ändå efter att jag pratat med en av mina systrar.
S:Syster
J:jag


S:är du deppig?
J: jaaa...jag ville att det skulle vara aslan
S:Mmh, jag förstår det...
J:stackarns aslan..var är han då då...? Ute i skogen alldeles själv. alldeles döö säkert =(
S:Jag vet inte var han är. Han kan ju ha hittat en gammal tant som tagit hand om honom. Och då har tanten och Aslan varandra! För tanten är ensam, och Aslan var också ensam.

J: Men tanten kan skaffa en egen katt från en annons i tidningen
S:Och tanten blir glad för att hon märker att Aslan är kelig och en trevlig katt.
J: och också sätta ut en annons i tidningen på den katten hon hittat tycker ja...jag tycker också han är kelig och en trevlig katt
S: Hm.
J: min katt! Den där tanten får sätta ut en annons tycker jag...dumma tant
S: Men det är väl bättre att tänka att han hamnat hos någon snäll människa än att han är död? tycker du inte?

J: jooo det är klart, men.... en snäll människa borde sätta ut en annons ändå, iallafall en...man kan ju inte bara behålla nåt man hittar... tycker jag, iallafall inte en misse...som är min
S: Jaa, precis. Men hon kanske inte har satt ut en annons för att hon inte har hittat någon katt. Det är därför hon inte har satt ut någon annons.....
J: men jag vill inte att han ska vara död...hoppas han inte blivit påkörd!
...ja om hon inte har hittat nån katt då kan hon ju inte sätta ut nån annons..hoppas hon hittar en katt
S: Nä. Precis. Ja Hoppas hon hittar en katt snart.

J: ja Hoppas!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0